Creative Feminism

Katja Gustafsson är DJ:n med en mission: att få in fler tjejer i yrket. Under några år har hon arrangerat DJ-kurser för tjejer i alla åldrar och har en plan att öppna ett DJ-center för tjejer i Stockholm, eventuellt också i Göteborg och Malmö.

– Det är bra att kunna träffa andra tjejer som håller på – det är jätteinspirerande, säger hon.

Katja Gustafsson har varit professionell DJ i tre år. Det innebär ett hektiskt, intensivt och roligt liv med fester i Stockholm, Berlin, London, Barcelona, Florence och festivaler runt om i Sverige.

– Det blir mycket i Europa. Det är slitsamt men jättekul, och det är ju ett yrke, kommenterar Katja Gustafsson.

Redan vid sex-sju års ålder sprang Katja Gustafsson runt och spelade in olika ljud med en bandspelare och gjorde sina egna små radioprogram, berättar hon. Vid sexton reste hon runt med en vän som var ljudtekniker för att lära sig. Men det var mycket droger i omlopp, vilket inte passade henne. Så hon hoppade av, började lära sig film och att göra egen musik istället. Sedan gick utbildningskarusellen vidare till grafisk design – för att sedan gå vidare till att arrangera klubbar, och så hamnade hon i DJ-svängen.

– Cirkeln blev sluten igen... Då insåg jag att då får jag väl hålla på med det här!

Katja Gustafssons breda erfarenhet har visat sig vara en tillgång, både när det gäller att arrangera klubbar och DJ:a. En fest ska ha något för alla sinnen, menar hon. När hon spelar tänker hon på vilket smink och vilken utstyrsel som går bra ihop med festens tema, och projektioner är ”jättekul”.

– Jag vill gärna att DJ:n ska vara entertainer också. Och det är jätteviktigt att få med alla element.

Hon har också arrangerat och spelat på olika queerklubbar, och förklarar varför hon tycker så bra om just dem:

– Där får man vara den man är, med härliga kreationer och roligt mode – det är väldigt bildskönt. Det är ofta en väldigt kärleksfull stämning och lite aggressivitet.

– Vissa tror att straighta personer inte ingår i queer-kulturen, men det gör de. Queer är en livsstil, det spelar ingen roll vad man ”är”.

Det finns flera anledningar till att Katja Gustafsson vill få fler tjejer att DJ:a. Dels fanns det fram till för några år sedan knappt några kvinnor som fick spela på Stockholms klubbar, dels älskar tjejer musik lika mycket som killar. Och kvinnor blir ofta ifrågasatta om de verkligen kan spela – vilket manliga DJ:s inte blir.

– Tjejerna behöver också någon att se upp till och se att det finns möjligheter. När den dagen kommer då man inte ens tänker på att det är en tjej som spelar, då har man lyckats.

Att det finns fler kvinnliga DJ:s leder också till fler förebilder, något Katja Gustafsson själv saknade när hon var ung.

– När jag var liten hade jag inga kvinnliga förebilder i min omgivning. Min fotbollstränare var kille, till exempel. Alla coola personer som kunde ha varit tjejer var killar.

Nu hoppas hon på en spiraleffekt, där fler kvinnliga DJ:s och klubbarrangörer hyr in andra tjejer. I dag har det skett en stor förändring från när Katja började DJ:a, och fler kvinnor än någonsin spelar och arrangerar klubbar.

– Det har gått framåt – det känns nästan som om vi är där! Men det är mycket kvar att göra och det krävs att man jobbar medvetet med jämställdhet.

Katja Gustafsson har arrangerat kurser med X-ist, Fryshuset och de senaste åren med Studiefrämjandet, som hon har arbetat med i omkring tre år. Alla som definierar sig som tjejer är välkomna. Åldrarna är spridda, allt från 16 till 46 år, vilket först förvånade Katja Gustafsson som hade förväntat sig nästan enbart ungdomar. Men det visar sig att musikintresset är väldigt stort och inte har några åldersgränser.

Nu studerar hon Creative feminism, en kurs som Galaxen och Arvikafestivalen anordnar, och har tillfälligt lämnat sin lägenhet i Solna för Arvika. Där utgörs hennes projekt av det tilltänkta DJ-centret för tjejer. Det ska fungera som ett ställe där tjejer kan träna på sitt DJ:ande, delta i seminarier eller bara träffas och inspireras av varandra.

– Planerna är att det ska öppna i höst, säger Katja Gustafsson och avslutar:

– Man får ta kampen en bit i taget. Alla vill ju förändra något, och då får man jobba för att det ska bli så också.

Andra delen i serien publiceras om två veckor.