Creative Feminism

It’s not my revolution if I can’t dance to it brukar det heta. Och visst är det så. Att ändra på invanda mönster och strukturer kan vara ett hårt arbete. Men ibland är det enda som behövs för att en ska orka fortsätta, bli inspirerad och ge det där lilla extra igen att höra en riktigt bra låt. Musik kan göra all skillnad. Att ta sin motståndare till dansgolvet eller blandbandet i vardagsrummet kan få en att inse att vi faktiskt inte är så olika efter allt. Eller att vi inte har ett dugg gemensamt, men ändå kan dansa ihop. Och det kan vara jäkligt fint det också.

Med det sagt presenterar vi stolt Creative feminisms feministiska spellistor! Varannan vecka kommer du att få en ny, cool och sjukt inspirerande feministisk spellista gjord av en förebild och tillika kompis till Creative feminism. Minimum 5 låtar, maximum himlen.

Först ut på banan som feministisk spotifypionjär är Alexander Alvina Chamberland. Alexander är  aktivist inom feminism, hbt/queer och djurrätt med intersektionalitet och anarkoqueerfeminism som ledord. Hen är också krönikör på tidningarna ETC och Efter Arbetet och en av initiativtagarna till Queertopia – Europas första queerfestival med camping. Queertopia är förutom ett välkommet initiativ i festivalsverige också ett av de projekten Creative feminisms elever är involverade i. Något vi är sjukt glada för.

Så. Låt oss stolt presentera: Creative feminisms feministiska spellista # 1. Skapare: Alexander Alvina Chamberland.  43 fantastiska, feministiska och queera låtar från många genrer; Här hittar du allt från Queen Latifah till X-ray Spex till Sigur Ros. Varsågoda. Dansa, lyssna, gör lite revolution i veckan:

http://open.spotify.com/user/mikaela_holmgren/playlist/1xO08bms61aV7LiCHAFedl

Kärlek!
Creative feminism

Hemsida: http://www.creativefeminism.se (Vilka är vi? Varför ska man bli feministisk projektledare? Här får du svaren.)

Blogg: http://www.creativefeminism.blogg.se (Vad gör vårt nyaste team? Här får du veta!)  

Twitter: http://www.twitter.com/Cfeminism (Dagliga uppdateringar och feministisk pepp. Här får du det).

Facebook: http://www.facebook.com/inbox/readmessage.php?t=196769300866&f=1&e=-12#/group.php?gid=14190623398&v=wall&ref=ts


Ps. Vem är din feministiska förebild som du skulle vilja ha en spellista med? Vi är öppna för alla förslag! Maila [email protected] eller skriv till oss på facebook!  

Syftet är att utforma metoder och aktiviteter för att försöka förhindra överfalls våldtäkter och möjligen ” relations ” våldtäkter under festivalen. Att besökare till festivalen ska känna sig trygga och veta att man inte accepterar en sådan handling.

Visionen är att:

·        Att våldtäkts överfall ska minskas till 0%.

·        Att ”relations” våldtäkter ska minskas, förhoppningsvis också till 0 %.

·        Att informationen om åtgärderna ska skrämma förövarna till att begå brottet.

·        Att individer som inte vågat komma till festivalen av rädsla för att bli utsatta för våldtäkt, ska våga komma nu.

·        Metoderna som kommer utvecklas ska bli efterfrågade av andra festivaler för motverkande av brottet ska ske :)

Förhoppningsvis kommer projektiden att sedan sättas i verket under Arvikafestivalen. :)

Personligen så är jag jätteglad att just jag fick möjlighet att göra denna projekt ide, då sådana här frågor är det jag brinner för :)
Att kunna göra arrangemang och samhället i övrigt tryggare för unga tjejer är ett privilegium som jag värderar högt.





tjingeling /// Jolanda

Idag när det din lyckodag!

Även om syrsan inte var en lyckosyrsa så har du ändå ett satans flyt idag.
För vet du?
En ny föreläsning med CF Team 2 är inbokad!

Klockan 18.30 nu på torsdag (15/10) är vi i Karlstad, i NBV:s lokaler (Nygatan 13, HÄR: http://www.eniro.se/query?search_word=&geo_area=Nygatan+13+karlstad&what=all).


Vi kommer att hålla igång i ungefär en timme, varefter utrymme för frågor och diskussioner kommer ges.
Därefter kommer medlemmar i den studiecirkel som vanligtvis träffas i lokalen på torsdagar 18.30, berätta om Martinus kosmologi och sin syn på livet, och förhoppningsvis bidra till ett gäng intressanta samtal.

Gratis, och fika utlovas!
Vi syns!

Terese sammanfattar alldeles fantastiskt.

Go go go!

Idag har vi alltså hunnit med att prata om en hel del. Jag började med att berätta att kön kan ses som ett verb; ett begrepp som hänger ihop med att göra. Jag sa också att kön är någonting som vi alla skapar aktivt, men inte fullt medvetet. Att det handlar om det kön som får oss att klä oss på ett visst sätt, prata på ett visst sätt och göra vissa specifika saker.

Sedan tog Sanne över och pratade om Yvonne Hirdman och könsmaktssystemet; ett system som finns i Sverige idag, och som organiserar samhället utifrån kön. Män sätts högre upp än kvinnor, och de har därför också mest resurser och makt. Det här könsmaktssystemet bygger på två olika principer: isärhållandet och den manliga normen.

Sedan pratade Sebastian om två av de fyra olika sfärerna i samhällslivet där kvinnor är tydligt underordnade män. De olika sfärerna är den politisk/ekonomiska sfären, familjesfären, den kulturella sfären och slutligen våld mot kvinnor och sexuellt utnyttjande av kvinnor.

Jolanda pratade ganska mycket om de två sista jag nämnde. Det är ett våld som är ett allvarligt samhällsproblem. Till exempel utsätts uppåt 25 000 kvinnor i Sverige för misshandel varje år. Och våld mot kvinnor i nära relationer kan inte förklaras på samma sätt som annan våldsbrottslighet - just därför att de inblandade har en nära relation till varandra.

Efter det berättade Sofia om de olika härskarteknikerna som används för att makten ska behållas. Och sist men inte minst nämnde Matilda att allt det här kan ändras. Och att vi alla kan göra någonting för att förändra samhället. Genom att våga gå emot normerna kan man både synliggöra dem och ifrågasätta dem, och det räcker med små förändringar för att effekten ska bli stor.

Avslutningsvis vill jag bara förtydliga att vi vill inte vara ett kön.
Vi vill bli betraktade som de INDIVIDER vi är, och vi vill ha tusen möjligheter att bli just den vi vill vara – och inte bara två möjligheter att bli det kön som vi råkade födas in i. Vägen till en värld utan fördomar och diskriminering måste börja hos de som hela tiden skapar världen – alltså hos var och en av oss. Makten att förändra finns hos varenda människa!


(UPP TILL KAAAAAAMP!)


Och så här nöjda var vi!

Mystiska lappar började dyka upp på stan...

Vi hörde att Fågelmannen fann dem vara en smickrande prydnad.
Too bad att några Vänner av ordning inte höll med!

MARKNADSFÖRING DELUXE!

Det har varit rätt tyst från oss på sistone, men det beror på att vi slitit och arbetat som djur. Nu börjar det dock äntligen kännas som vårt arbete bär på god (och ekologisk) frukt!

Vårt uppdrag är att hålla en feministisk informationskampanj, där vi berättar om vilka normer som finns runt kön och genus, vilka konsekvenser det ger oh hurvi kan arbeta för en ökad jämställdhet. Kampanjen består av 4 olika föreläsningstillfällen, där varje tillfälle består av föreläsning samt olika övningar i sammanlagt 2 timmar.

Vill ni att vi skall komma och föreläsa för er? Skicka då ett mail till [email protected]!

Musik, film, arrangera fester, resa, träffa nya människor, bli lite småförälskad och att ständigt bli inspirererad. Det är sådana saker jag gillar, sånt jag tycker om. Min vardag just nu ser väl ut så som att jag tar hand om min cancersjuka mamma hemma. Det blir att hålla koll på medicinering, mat, tvätta, handla, duscha, peppa osv. kan tänka mig att det är så här det är att vara en småbarnsförälder.. det finns liksom ingen tid över till en själv men det är viktigt att finnas där för någon som alltid har funnits där när jag behövt något så därför finns det bara  självklarheter att jag finns där.. sen så brinner jag för att arrangera fester som jag gör några gånger i månaden, när jag inte gör det åker jag runt och djar nästan varje helg, när jag inte åker iväg så blir det lite dj-workshops för tjejer när det hinns med och så försöker jag som sagt lära mig nya saker och skapa nya intressanta projekt här på Creative Feminism som jag tycker är en alldeles fabulös utbildning med mycket värme och fina människor!

...dator...*zzzzz*... måste gå hem... vill ha maaaaat... sooova... (LÅNG (observera: ironi) fjällvandring till lägenheten). ÄTA. Ska bara... vila huvudet lite... fem minuter till... jag hinner nog... OH SHIT VAD ÄR KLOCKAN!?

Som vanligt är den obotliga tidsoptimisten Sofia ute i sista sekund med saker och ting, som att skriva det här blogginlägget till exempel. Jag hoppas verkligen att jag lyckats utrota, eller i alla fall kan ta kontroll över denna idiotiska last (undrar om voodoo och sånt funkar på oönskade egenskaps-parasiter också?) när jag är färdig med Creative Feminism i Arvika. Jag måste dock säga att det har gått förvånansvärt bra de här första två veckorna, för så länge jag sover ordentligt på nätterna verkar jag kunna vara fokuserad ovanligt länge för att vara jag... 
Hm... Jag kanske inte borde ha stannat på Ritz till halv ett igår natt... Men jag och Sanne KUNDE verkligen inte motstå lockelsen "att rigga scen". Vi var nog mer till besvär än till hjälp, men, man måste faktiskt börja någonstans här i världen. Höhö.

Jag har sett mig själv skriva "ketchup" här hela dagen... Så nu! Håll i hatten, spänn fast säkerhetsbältena och räkna melonerna: KETCHUP!

                                         

//Sofia Edström

PS. Man får inte va för seriös. DS.

I förrgår satt jag på kontoret och tänkte. (Vilket i sig inte är något ovanligt, men just den här gången var det speciellt.) Det här är något jag verkligen skulle kunna tänka mig att göra. Sedan gick det fem, kanske tio sekunder. Och något hårt slår plötsligt emot mig. (Ja, alltså, det var en insikt, inget tungt föremål eller så.)

Det här är något jag gör. Faktiskt. Just nu. PÅ RIKTIGT.

Jag har hittills tillbringat mitt liv i skolan. (Och på musikskolan och volleybollplanen, men det känns som detaljer i detta sammanhang.) Där gör man massor med saker. Faktiskt. Jag gick naturvetenskapliga programmet och oj vad jag pluggade. Producerade massor med arbeten och recensioner och laborationsrapporter och skrev prov och höll muntliga anföranden och grejade och kämpade. Och allt slutade med bokstäver. Ja, ni vet vad jag menar. Betyg. Allt jag gjorde fanns det ett mål med. Tre bokstäver. The tre bookstäver. Det var ett klart och tydligt mål, och man visste ungefär exakt vad som krävdes för att nå dit.

Att ta studenten var en riktig utmaning. Inte för att det var direkt svårt, för tiden går ju vare sig man vill det eller ej. Men det var en mental utmaning, för jag ville inte. Jag ville inte. Att sluta skolan innebär att man hamnar i en annan värld. Kanske verkligheten, kanske bara världen, inte vet jag. I vilket fall var det inte det jag var van vid. Alls. Hur skulle jag klara mig nu? Utan vare sig betygskriterier eller lärare som säger åt en vad man ska göra. Ska jag själv bestämma vad jag ska göra? Hur ska det gå till!? Jag har ju ingen aning om vad jag vill.

Det tog lång tid. Alldeles för lång tid egentligen. Men jag hamnade här tillslut. På Creative Feminism. Och det kan kan bli det bästa jag någonsin bestämt mig för, och också det bästa jag någonsin kommer att ha bestämt mig för.

Att vara engagerad, ha massor av underbara människor runt sig och kämpa mot ett mål som inte har ett dugg med betyg att göra. Det är fantastiskt och inspirerande. För plötsligt är saker viktiga, men på ett helt annat sätt än jag är van vid. De första veckorna på utbildningen har inneburit en mängd nya erfarenheter och den har erbjudit en massa utmaningar. Jag har insett att kreativitet och drama gör att man utvecklas grymt mycket som person. Och man blir medveten om sig själv på ett helt nytt sätt.

Tanken med det här inlägget var alltså att jag skulle presentera mig själv. För er, kära läsare. Och jag vet inte om det har framgått riktigt, men jag hoppas ändå på att ni i alla fall fått en liten uppfattning om vem jag är. Tilläggas kan också att jag älskar choklad, avskyr lakrits, har lätt för att beundra människor, ganska precis upptäckt Bright Eyes storhet, tycker vollyboll är superroligt, tycker om att läsa böcker och skulle vilja göra det mer än vad jag gör, skriver dagbok, sökte till läkare och har fått för mig att jag ska bli civilingenjör i framtiden. Men vi får väl se vad som händer i framtiden. Allt är möjligt. Och efter den här utbildningen kommer ännu mer vara möjligt. (Hur nu det går till. Men så är det i alla fall.)

Bilden är tagen utanför Buckingham Palace. Och jag fånar mig i en Arvika-tröja!

Jag är en väldigt driftig och engagerad person. Jag vill hjälpa till att åstadkomma förändring i världen. Jag vill att denna vågens fjärde feminism ska lyckas med  det alla andra feminister tidigare har kämpat för,jämställdhet.
Jag gillar glada, energirika, drivande  människor, kramgoa djur, kladdkaka och avocado.
Jag har tidigare samt fortfarande i nutid arbetat aktivt inom tjejjoursrörelsen, jag har varit på en gender equality traning i Casablanca, Marocko 2008, driver olika projekt och också levt livet =)
Jag tror att jag kan tillföra Creative Feminism äran att ha lyckats med en till elev som blir egen företagare =)

Tjollahop/ Jolanda Fornander

Ikväll tycker jag att det är inressant hur människor presenterar sig för varandra. En presentation definierar en person, cementerar henoms åsikter, koncentrerar henoms styrkor och ignorerar henoms sämre sidor. Därefter förväntas vi leva upp till vår presentation, eftersom det är vår egen definition. Vi skulle kunna säga att vi genom presentationer gång på gång försöker skapa oss en bild av vilka vi är.

Men samtidigt, varför finns det då så många människor som inte vet vad de vill arbeta med? Som inte har en aning om vad de vill äta till lunch? Som faktiskt inte har den blekaste om vart henoms erogena zoner sitter? Jag tror att en del av problematiken ligger i att vi har svårt att acceptera människors föränderlighet. En kväll är den andra olik. Ikväll är jag sugen på att skriva ett filosofiskt inlägg, men nästa dag lär jag hytta med knytnäven och dra ett internskämt som redan nu pågått på tok för länge för att vi skulle vilja sluta. Det är ett fullständigt normalt beteende, kan vi inte bara komma överens och förstå detta?

Ett annat dilemma jag tänkt på är hur man utnyttjar definitioner, eftersom varje definition är laddad med någon form av arketyp. Om jag säger att jag är en Bisexuell Intergender som är Polyamorös, Queerfeminist, Anarkist, Nykterist, Estet, Bohem, Rollspelare och Vegan som är intresserad av Religion, Politik, Historia, Konst, Kultur, Folktro, Skräck, Film, Matlagning och mycket mer, då får jag plötsligt en hel radda med förväntningar som man måste leva upp till. Som Vegan (en ny definition!) förväntas jag att tacka nej till animaliska produkter, vilket inkluderar skinnprodukter. Om jag köper skor med mockadetaljer på Second Hand kan jag således bli ifrågasatt, dessutom av människor som inte har något med mina val att göra!

Måste sova nu, men jag hoppas att ni får en god bild av hurdan ja är. Åtminstone har ni fått inblick i en av alla definitioner, åsikter och egenskaper som gör mig till mig, nämligen min filosofiska och eftertänksamma sida.
För att ytterligare cementera min förkärlek till mångsidighet så tar vi dessutom med en bild från min studentbal. Håll till godo!




/Sebastian Thelander Sjöstrand

(blandband är den ultimata fildelningen.)