Revolutionen kan börja nu. Här kommer Creative Feminisms första feministiska spellista.

It’s not my revolution if I can’t dance to it brukar det heta. Och visst är det så. Att ändra på invanda mönster och strukturer kan vara ett hårt arbete. Men ibland är det enda som behövs för att en ska orka fortsätta, bli inspirerad och ge det där lilla extra igen att höra en riktigt bra låt. Musik kan göra all skillnad. Att ta sin motståndare till dansgolvet eller blandbandet i vardagsrummet kan få en att inse att vi faktiskt inte är så olika efter allt. Eller att vi inte har ett dugg gemensamt, men ändå kan dansa ihop. Och det kan vara jäkligt fint det också.


Med det sagt presenterar vi stolt Creative feminisms feministiska spellistor! Varannan vecka kommer du att få en ny, cool och sjukt inspirerande feministisk spellista gjord av en förebild och tillika kompis till Creative feminism. Minimum 5 låtar, maximum himlen.


Först ut på banan som feministisk spotifypionjär är Alexander Alvina Chamberland. Alexander är  aktivist inom feminism, hbt/queer och djurrätt med intersektionalitet och anarkoqueerfeminism som ledord. Hen är också krönikör på tidningarna ETC och Efter Arbetet och en av initiativtagarna till Queertopia – Europas första queerfestival med camping. Queertopia är förutom ett välkommet initiativ i festivalsverige också ett av de projekten Creative feminisms elever är involverade i. Något vi är sjukt glada för.


Så. Låt oss stolt presentera: Creative feminisms feministiska spellista # 1. Skapare: Alexander Alvina Chamberland.  43 fantastiska, feministiska och queera låtar från många genrer; Här hittar du allt från Queen Latifah till X-ray Spex till Sigur Ros. Varsågoda. Dansa, lyssna, gör lite revolution i veckan:


http://open.spotify.com/user/mikaela_holmgren/playlist/1xO08bms61aV7LiCHAFedl

 

Kärlek!
Creative feminism

Hemsida: http://www.creativefeminism.se (Vilka är vi? Varför ska man bli feministisk projektledare? Här får du svaren.)

Blogg: http://www.creativefeminism.blogg.se (Vad gör vårt nyaste team? Här får du veta!)  

Twitter: http://www.twitter.com/Cfeminism (Dagliga uppdateringar och feministisk pepp. Här får du det).

Facebook: http://www.facebook.com/inbox/readmessage.php?t=196769300866&f=1&e=-12#/group.php?gid=14190623398&v=wall&ref=ts


Ps. Vem är din feministiska förebild som du skulle vilja ha en spellista med? Vi är öppna för alla förslag! Maila mikaela.holmgren@galaxen.se eller skriv till oss på facebook!  

 

 


Utforma projektide för att våldtäktssäkra Arvika festivalen.

Denna vecka har jag fått äran att påbörja en utformning av en ide till projekt för att våldtäktssäkra Arvika festivalen.

Bakgrunden till det är att ett flertal våldtäkter har skett under festivalens tidigare år och festivalledningen har uppmärksammat detta och vill nu försöka förhindra ytterligare våldtäkter.

Syftet är att utforma metoder och aktiviteter för att försöka förhindra överfalls våldtäkter och möjligen ” relations ” våldtäkter under festivalen. Att besökare till festivalen ska känna sig trygga och veta att man inte accepterar en sådan handling.

Visionen är att:

·        Att våldtäkts överfall ska minskas till 0%.

·        Att ”relations” våldtäkter ska minskas, förhoppningsvis också till 0 %.

·        Att informationen om åtgärderna ska skrämma förövarna till att begå brottet.

·        Att individer som inte vågat komma till festivalen av rädsla för att bli utsatta för våldtäkt, ska våga komma nu.

·        Metoderna som kommer utvecklas ska bli efterfrågade av andra festivaler för motverkande av brottet ska ske :)

Förhoppningsvis kommer projektiden att sedan sättas i verket under Arvikafestivalen. :)

Personligen så är jag jätteglad att just jag fick möjlighet att göra denna projekt ide, då sådana här frågor är det jag brinner för :)
Att kunna göra arrangemang och samhället i övrigt tryggare för unga tjejer är ett privilegium som jag värderar högt.





tjingeling /// Jolanda


Följ oss på twitter!



Nu kan du följa Creative feminism på twitter också! Klicka bara här. Det här är din chans att få löpande, purfärska uppdateringar från ett av Sveriges skarpaste feministiska sammanhang!

Creative feminism - nu också som graffiti!



En okänd välgörare har välsignat Arvikas gator med Creative feminisms stolta namn! Lite felstavat, men mycket hjärtevärmande!



Gudrun <3

Det där med samma tid, samma kanal vet jag väl inte. Jag är helt enkelt för gammal för att vara vaken sådär sent (nästan 19 är verkligen en beundransvärld ålder, tycker ni inte det?).

Men i alla fall... Gudrun! Vilken kvinna, vilket fenomen! Alla som inte har sett henne föreläsa: GÖR. DET. NU.
Att med passionerad glöd förklara på ett lättförståeligt, men samtidigt detaljerat sätt, det kan hon.
Att efter många diskussioner genom olika artiklar orka ta fighten med folk som Pär Ström, det kan hon också.
Att vika sig för folk som tror att feminism är en rörelse som förespråkar kastrering och manshat, är något som är lite svårare.

Efter föreläsningen fick ju den lite mer priviligerade skaran (höhö), nämligen vårt Team, träffa Gudrun i enrum för en liten frågestund innan den formidabla kvinnan skulle bege sig iväg till den å så avlägsna tågstationen i den minst lika formidabla staden Arvika.
Gudrun slapp inte undan kramattacker och foton.

Fulla av energi och pepp och kämpaglöd begav sig i alla fall delar av gruppen för en sista föreläsning (för just det här projektet alltså) i Karlstad.
Platsen var NBVs lokaler och åhörarskaran bestod av studiecirkeln Martinus Kosmologi, min pappa, min pojkvän, min bästa vän och lite annat random folk.
Inklusive diskussion tog föreläsningen 3 timmar (!), vilket för en gångs skull inte berodde på att vi drog över tiden. Nä, för när man har att göra med en filosofi som tror på reinkarnation och människors tvåpolighet, kan det bli intressanta pratstunder. Och stunder då man måste vråla åt vuxna som pratar i munnen på varandra :D

Överens om att vi gjorde storsuccé och med Gudruns pepp i själen beslutade vi oss för att vår feministiska informationskampanj knappast slutar här. BEWARE! Ni har att göra med CREATIVE FEMINISM TEAM 2, och vi ska erövra världen i föreläsningsform!

Dessutom ska vi ta alla fighter. (Blodspakt någon?) Så passa dig Pär Ström, du har en obehaglig tid framför dig. Det är så roligt att du inte förstår något som betydligt yngre och mer oerfarna människor har förstått - NÄMLIGEN ATT VI VILL ÅT SAMMA HÅLL.

Heja genusdagis!
/Sofia
Starstruckers Inc.

Köksbord och folkbildning

Imorgon kommer Schyman!
Researchen har varit i full gång hela dagen.

Intressanta diskussioner har förts över allas vårt facebook idag, för övrigt. När man dagligen omges av personer som finner feminism vara något självklart, är det inte utan att man får något av en kalldusch av att sticka ut huvudet i omvärldens verklighet igen.

Terese sa något i stil med "plötsligt måste man försvara det uppenbara".
Jaru.
Gudrun, hur ska vi få alla Görans kompisar runt köksborden där ute att inte sätta likhetstecken mellan feminism och kastreringsbenägna manshatare?

Svaret får ni i nästa avsnitt av CF-bloggen, som visas samma tid, samma kanal, imorgon. CLIFFHANGER!
/Sanne


(jag kan visst inte klistra in youtubevideos här. Aaaaaargh. SEBASTIAN?!)
allamåstekollaochsärskiltduannarsärduettriktigtlitetrötägg:
Varsågod Sanne, jag klistrade in videon åt dig! ;)
/Terese

Föreläsning nummer 4!

Idag när det din lyckodag!

Även om syrsan inte var en lyckosyrsa så har du ändå ett satans flyt idag.
För vet du?
En ny föreläsning med CF Team 2 är inbokad!

Klockan 18.30 nu på torsdag (15/10) är vi i Karlstad, i NBV:s lokaler (Nygatan 13, HÄR: http://www.eniro.se/query?search_word=&geo_area=Nygatan+13+karlstad&what=all).


Vi kommer att hålla igång i ungefär en timme, varefter utrymme för frågor och diskussioner kommer ges.
Därefter kommer medlemmar i den studiecirkel som vanligtvis träffas i lokalen på torsdagar 18.30, berätta om Martinus kosmologi och sin syn på livet, och förhoppningsvis bidra till ett gäng intressanta samtal.

Gratis, och fika utlovas!
Vi syns!



allsång!

KULTURRTANTEN RAPPORTERAR FRÅN FRONTEN.

Vår kampanj heter ju "Jag vill inte vara ett kön!". Bandet som tog titeln till en av sina låtar efter vår kampanj (derfinitivt inte tvärtom, nej nej) heter Varnagel och är, tja, bäst.
Kolla in låten: http://www.youtube.com/watch?v=iiNi9QpA_hs

punk
lycka
svett
hjärta
melodi
mosh pit
hjärna
energi
wohoo


Viva la text, läs och njut:

Jag vill inte vara ett kön

Du som hittade dig själv genom att titta mellan benen
känner du dig nöjd med vem du är?
Det måste kännas skönt att kunna avskriva problemen
med att det alltid varit såhär

Att födas till ett fängelse av stereotypa normer
om hur du väntas vara och se ut
och att ständigt söka trygghet i folks storlek, färg och former
gör att dina hjärnceller tar slut
och konserverar allt förtryck vi sett förut

Jag vill leva
med fria ideal och lika lön
Jag vill leva
men gud hör inte bön för jag vill inte vara ett kön

Nu när du har lärt dig dom manér som tillhör rollen
och visar att du kan dom jävligt bra
ska jag då bli imponerad av att du har värsta kollen
och tänka att det är så som man ska vara?
Men sånt självbedrägeri vill jag inte ha

Darwin och Platon och gud kan dra åt helvete
varför ska gubbar i böcker få styra våra liv?
Jag är så trött på all press och alla risiga samveten
gör du rätt för ditt underliv?

Jag vill leva
som människa med rollerna i sjön
Bara leva






Fridens!
/Sanne

trallvänliga trudelutter

Terese sammanfattar alldeles fantastiskt.

Go go go!

Idag har vi alltså hunnit med att prata om en hel del. Jag började med att berätta att kön kan ses som ett verb; ett begrepp som hänger ihop med att göra. Jag sa också att kön är någonting som vi alla skapar aktivt, men inte fullt medvetet. Att det handlar om det kön som får oss att klä oss på ett visst sätt, prata på ett visst sätt och göra vissa specifika saker.


Sedan tog Sanne över och pratade om Yvonne Hirdman och könsmaktssystemet; ett system som finns i Sverige idag, och som organiserar samhället utifrån kön. Män sätts högre upp än kvinnor, och de har därför också mest resurser och makt. Det här könsmaktssystemet bygger på två olika principer: isärhållandet och den manliga normen.

Sedan pratade Sebastian om två av de fyra olika sfärerna i samhällslivet där kvinnor är tydligt underordnade män. De olika sfärerna är den politisk/ekonomiska sfären, familjesfären, den kulturella sfären och slutligen våld mot kvinnor och sexuellt utnyttjande av kvinnor.

Jolanda pratade ganska mycket om de två sista jag nämnde. Det är ett våld som är ett allvarligt samhällsproblem. Till exempel utsätts uppåt 25 000 kvinnor i Sverige för misshandel varje år. Och våld mot kvinnor i nära relationer kan inte förklaras på samma sätt som annan våldsbrottslighet - just därför att de inblandade har en nära relation till varandra.

Efter det berättade Sofia om de olika härskarteknikerna som används för att makten ska behållas. Och sist men inte minst nämnde Matilda att allt det här kan ändras. Och att vi alla kan göra någonting för att förändra samhället. Genom att våga gå emot normerna kan man både synliggöra dem och ifrågasätta dem, och det räcker med små förändringar för att effekten ska bli stor.

Avslutningsvis vill jag bara förtydliga att vi vill inte vara ett kön.
Vi vill bli betraktade som de INDIVIDER vi är, och vi vill ha tusen möjligheter att bli just den vi vill vara – och inte bara två möjligheter att bli det kön som vi råkade födas in i. Vägen till en värld utan fördomar och diskriminering måste börja hos de som hela tiden skapar världen – alltså hos var och en av oss. Makten att förändra finns hos varenda människa!


(UPP TILL KAAAAAAMP!)


Och så här nöjda var vi!





Allihopa nu: WOOO!

Igår var det måndag.
Igår åt du säkert en svettig fralla till frukost.
Igår skrattade Jan Sandström förmodligen åt en rolig detalj i någon gammal släktfejd som utspelade sig på Hamngatan för 62 år sedan.
Men viktigast: Igår föreläste vi på Arvika Bibliotek.


WOHOOO, vokaler fett berättigade!


Minuterna innan var undertecknad sjukt nervös, när salen började fyllas av rektorer och glada främlingar och klasskamrater (PUSS) och hyresvärdinnor och förskolelärare och gud vet allt. Men när vi väl var igång så gick det så himla mycket bättre än vad jag hade trott -
kakorna räckte,
orden kom ut åt rätt håll,
publiken var med på noterna och ställde skarpa frågor (som vi svarade bra på!),
och bäst: VI FICK EN KAKTUS AV SIRI OCH MIKAELA. Kaktis. Krr.

Efteråt: positiva reaktioner och finfinfinfinfinfin kritik från utbildningsledningen. MJAU.

Jag borde lägga upp Tereses sammanfattning av vad vi pratade om.
Ja.
Earl Grey och katter.
Vi förändrar världen som förändrar oss som förändrar världen som förändrar oss.
PEPP!

Titta hur fin Jolanda är när hon pratar:





Team 2 dansar jenka på borden, sjunger polsk schottis och dricker saft direkt ur dunken.
FRIDENS!

Guerilla guerilla




Mystiska lappar började dyka upp på stan...

Vi hörde att Fågelmannen fann dem vara en smickrande prydnad.
Too bad att några Vänner av ordning inte höll med!

MARKNADSFÖRING DELUXE!


JAG VILL INTE VARA ETT KÖN!



Det har varit rätt tyst från oss på sistone, men det beror på att vi slitit och arbetat som djur. Nu börjar det dock äntligen kännas som vårt arbete bär på god (och ekologisk) frukt!

Vårt uppdrag är att hålla en feministisk informationskampanj, där vi berättar om vilka normer som finns runt kön och genus, vilka konsekvenser det ger oh hurvi kan arbeta för en ökad jämställdhet. Kampanjen består av 4 olika föreläsningstillfällen, där varje tillfälle består av föreläsning samt olika övningar i sammanlagt 2 timmar.

Vill ni att vi skall komma och föreläsa för er? Skicka då ett mail till cf2@galaxen.se!


Nytt projekt igång!



Nu är Creative feminism i full färd med att planera sitt nya projekt - en stor, feministisk informationskampanj! Runt kampanjen kommer det att startas upp en förening som du kan kontakta om du vill få råd av någon av våra grymma projektledare och konsulenter om hur du kan arbeta mer jämställt!

Mer info kommer!


BLOGGA

Jaha ja, så skedde tillsist det oundvikliga.
Jag som varit en av sveriges frontfigurer i kampen mot bloggning.
Här sitter jag nu... (vart är världen påväg?)

Tre veckor har gått sedan jag för andra gången lämnade Stockholm för Värmland.
-I vintras var det Ransäter, nu kör jag på Arvika-
Förutom att här finns Sveriges första och enda Feministiska Projektledarutbildning så finns här också dom mytomspunna och fascinerande så kallade "Blöjraggarna"! (Mitt egentliga skäl till Värmlandskärleken)
Det är något så beskyddande att veta att när du än känner dig ensam så finns alla tutande handmålade volvosar där för att hjälpa dig... och även jag  /Mofasa

Jag velade väldigt mycket mellan olika utbildningar i somras, och till slut fick jag helt enkelt lita på magkänslan och då blev det Creative Feminsim. Trots den positiva atmosfären här kunde jag inte låta bli att fortsätta grubbla över mina val, om jag gjort rätt.. Så härom dan fick jag mtt svar från ovan;
Under ett feministiskt seminarium fick vi analysera karaktärerna i SATC.
SEX AND THE CITY!!
Från den stunden visste jag att jag valt rätt.

I Berlin










Matilda





LOVEBOMBA


Musik, film, arrangera fester, resa, träffa nya människor, bli lite småförälskad och att ständigt bli inspirererad. Det är sådana saker jag gillar, sånt jag tycker om. Min vardag just nu ser väl ut så som att jag tar hand om min cancersjuka mamma hemma. Det blir att hålla koll på medicinering, mat, tvätta, handla, duscha, peppa osv. kan tänka mig att det är så här det är att vara en småbarnsförälder.. det finns liksom ingen tid över till en själv men det är viktigt att finnas där för någon som alltid har funnits där när jag behövt något så därför finns det bara  självklarheter att jag finns där.. sen så brinner jag för att arrangera fester som jag gör några gånger i månaden, när jag inte gör det åker jag runt och djar nästan varje helg, när jag inte åker iväg så blir det lite dj-workshops för tjejer när det hinns med och så försöker jag som sagt lära mig nya saker och skapa nya intressanta projekt här på Creative Feminism som jag tycker är en alldeles fabulös utbildning med mycket värme och fina människor!





Det jag hoppas att jag kan bidra med som person i gruppen är ödmjukhet, kreativitet, galna idéer och mycket pepp.. jag finns alltid där om nån behöver något så det är bara att fråga om hjälp något jag också fått lära mig själv genom åren och idag tycker jag det är en viktig egenskap att våga fråga andra om hjälp. sen hoppas jag kunna jobba med projekt som stärker och tar upp medmännsklighet och empati som jag tycker är det viktigaste att jobba med just nu i vårt samhället. Vi är ett underbart land med fantastiskt fina människor och det viktiga är att lyfta fram och peppa dom så att vi går åt rätt håll. Det är alla vårt ansvar att direkt reagera och agera när vi märker att något är fel så här kommer jag med ett litet citat "It is always important to stand up when you think something is wrong... Evil prevails when good men fail to act"

Jag hoppas även kunna få dela med mig av alla fantastiska artister som jag skulle vilja boka in på många framtida festivaler och jag hoppas kunna få göra ett jämnställdhetsprojekt på alla det stora festivalerna i Sverige nästa sommar där jag kan få göra just detta! Det vore ju väldans intressant eller vad säger ni alla festival artistbokare där ute.

Hörs här snart igen hoppas jag :)
Puss på er!
Katja Gustafsson

kolla in min fina myspace sida och lyssna på mina mixar
http://www.myspace.com/katjagustafsson

Här kommer ett litet musiktips:



här kommer ett litet filmtips



HEJ ULF!

...dator...*zzzzz*... måste gå hem... vill ha maaaaat... sooova... (LÅNG (observera: ironi) fjällvandring till lägenheten). ÄTA. Ska bara... vila huvudet lite... fem minuter till... jag hinner nog... OH SHIT VAD ÄR KLOCKAN!?

Som vanligt är den obotliga tidsoptimisten Sofia ute i sista sekund med saker och ting, som att skriva det här blogginlägget till exempel. Jag hoppas verkligen att jag lyckats utrota, eller i alla fall kan ta kontroll över denna idiotiska last (undrar om voodoo och sånt funkar på oönskade egenskaps-parasiter också?) när jag är färdig med Creative Feminism i Arvika. Jag måste dock säga att det har gått förvånansvärt bra de här första två veckorna, för så länge jag sover ordentligt på nätterna verkar jag kunna vara fokuserad ovanligt länge för att vara jag... 
Hm... Jag kanske inte borde ha stannat på Ritz till halv ett igår natt... Men jag och Sanne KUNDE verkligen inte motstå lockelsen "att rigga scen". Vi var nog mer till besvär än till hjälp, men, man måste faktiskt börja någonstans här i världen. Höhö.

Jag har sett mig själv skriva "ketchup" här hela dagen... Så nu! Håll i hatten, spänn fast säkerhetsbältena och räkna melonerna: KETCHUP!

                                         

//Sofia Edström

PS. Man får inte va för seriös. DS.


Min historia!

I förrgår satt jag på kontoret och tänkte. (Vilket i sig inte är något ovanligt, men just den här gången var det speciellt.) Det här är något jag verkligen skulle kunna tänka mig att göra. Sedan gick det fem, kanske tio sekunder. Och något hårt slår plötsligt emot mig. (Ja, alltså, det var en insikt, inget tungt föremål eller så.)

Det här är något jag gör. Faktiskt. Just nu. PÅ RIKTIGT.

Jag har hittills tillbringat mitt liv i skolan. (Och på musikskolan och volleybollplanen, men det känns som detaljer i detta sammanhang.) Där gör man massor med saker. Faktiskt. Jag gick naturvetenskapliga programmet och oj vad jag pluggade. Producerade massor med arbeten och recensioner och laborationsrapporter och skrev prov och höll muntliga anföranden och grejade och kämpade. Och allt slutade med bokstäver. Ja, ni vet vad jag menar. Betyg. Allt jag gjorde fanns det ett mål med. Tre bokstäver. The tre bookstäver. Det var ett klart och tydligt mål, och man visste ungefär exakt vad som krävdes för att nå dit.

Att ta studenten var en riktig utmaning. Inte för att det var direkt svårt, för tiden går ju vare sig man vill det eller ej. Men det var en mental utmaning, för jag ville inte. Jag ville inte. Att sluta skolan innebär att man hamnar i en annan värld. Kanske verkligheten, kanske bara världen, inte vet jag. I vilket fall var det inte det jag var van vid. Alls. Hur skulle jag klara mig nu? Utan vare sig betygskriterier eller lärare som säger åt en vad man ska göra. Ska jag själv bestämma vad jag ska göra? Hur ska det gå till!? Jag har ju ingen aning om vad jag vill.

Det tog lång tid. Alldeles för lång tid egentligen. Men jag hamnade här tillslut. På Creative Feminism.
Och det kan kan bli det bästa jag någonsin bestämt mig för, och också det bästa jag någonsin kommer att ha bestämt mig för.

Att vara engagerad, ha massor av underbara människor runt sig och kämpa mot ett mål som inte har ett dugg med betyg att göra. Det är fantastiskt och inspirerande. För plötsligt är saker viktiga, men på ett helt annat sätt än jag är van vid. De första veckorna på utbildningen har inneburit en mängd nya erfarenheter och den har erbjudit en massa utmaningar. Jag har insett att kreativitet och drama gör att man utvecklas grymt mycket som person. Och man blir medveten om sig själv på ett helt nytt sätt.

Tanken med det här inlägget var alltså att jag skulle presentera mig själv. För er, kära läsare. Och jag vet inte om det har framgått riktigt, men jag hoppas ändå på att ni i alla fall fått en liten uppfattning om vem jag är. Tilläggas kan också att jag älskar choklad, avskyr lakrits, har lätt för att beundra människor, ganska precis upptäckt Bright Eyes storhet, tycker vollyboll är superroligt, tycker om att läsa böcker och skulle vilja göra det mer än vad jag gör, skriver dagbok, sökte till läkare och har fått för mig att jag ska bli civilingenjör i framtiden. Men vi får väl se vad som händer i framtiden. Allt är möjligt. Och efter den här utbildningen kommer ännu mer vara möjligt. (Hur nu det går till. Men så är det i alla fall.)

Bilden är tagen utanför Buckingham Palace. Och jag fånar mig i en Arvika-tröja!


Jolanda Fornander

This is me =)



Jag är en väldigt driftig och engagerad person. Jag vill hjälpa till att åstadkomma förändring i världen. Jag vill att denna vågens fjärde feminism ska lyckas med  det alla andra feminister tidigare har kämpat för,jämställdhet.
Jag gillar glada, energirika, drivande  människor, kramgoa djur, kladdkaka och avocado.
Jag har tidigare samt fortfarande i nutid arbetat aktivt inom tjejjoursrörelsen, jag har varit på en gender equality traning i Casablanca, Marocko 2008, driver olika projekt och också levt livet =)
Jag tror att jag kan tillföra Creative Feminism äran att ha lyckats med en till elev som blir egen företagare =)

Tjollahop/ Jolanda Fornander


Hej du levande!

Ikväll tycker jag att det är inressant hur människor presenterar sig för varandra. En presentation definierar en person, cementerar henoms åsikter, koncentrerar henoms styrkor och ignorerar henoms sämre sidor. Därefter förväntas vi leva upp till vår presentation, eftersom det är vår egen definition. Vi skulle kunna säga att vi genom presentationer gång på gång försöker skapa oss en bild av vilka vi är.

Men samtidigt, varför finns det då så många människor som inte vet vad de vill arbeta med? Som inte har en aning om vad de vill äta till lunch? Som faktiskt inte har den blekaste om vart henoms erogena zoner sitter?
Jag tror att en del av problematiken ligger i att vi har svårt att acceptera människors föränderlighet. En kväll är den andra olik. Ikväll är jag sugen på att skriva ett filosofiskt inlägg, men nästa dag lär jag hytta med knytnäven och dra ett internskämt som redan nu pågått på tok för länge för att vi skulle vilja sluta. Det är ett fullständigt normalt beteende, kan vi inte bara komma överens och förstå detta?

Ett annat dilemma jag tänkt på är hur man utnyttjar definitioner, eftersom varje definition är laddad med någon form av arketyp. Om jag säger att jag är en Bisexuell Intergender som är Polyamorös, Queerfeminist, Anarkist, Nykterist, Estet, Bohem, Rollspelare och Vegan som är intresserad av Religion, Politik, Historia, Konst, Kultur, Folktro, Skräck, Film, Matlagning och mycket mer, då får jag plötsligt en hel radda med förväntningar som man måste leva upp till. Som Vegan (en ny definition!) förväntas jag att tacka nej till animaliska produkter, vilket inkluderar skinnprodukter. Om jag köper skor med mockadetaljer på Second Hand kan jag således bli ifrågasatt, dessutom av människor som inte har något med mina val att göra!

Måste sova nu, men jag hoppas att ni får en god bild av hurdan ja är. Åtminstone har ni fått inblick i en av alla definitioner, åsikter och egenskaper som gör mig till mig, nämligen min filosofiska och eftertänksamma sida.
För att ytterligare cementera min förkärlek till mångsidighet så tar vi dessutom med en bild från min studentbal. Håll till godo!


En bild på Sebastian och hur hen såg ut under sin Studentbal i Kalmar.

/Sebastian Thelander Sjöstrand


Anteckningar från gränden med Gunnar

Gunnar.
Detta närmast skabröst fantastiska namn, som ger mig omedelbara associationer till den vandrande euforifontänen Gunnar Källström (som i detta nu förmodligen högst spjuveraktigt avnjuter en kopp kaffe (svart, utan socker, helst hemmamalt). När man ska studera så kan det vara en fördel att bo närmare än tio mil från studieorten, så sagt och gjort - jag skulle flytta från kära lilla Wunderbaum-Molkom till stora staden Dunka plåt-Arvika inför läsårets start. Och vilken adress får jag boende på? Gunnarskogs gränd! Gunnar!

För att tillfullo förstå min glädje föreslår jag att du föreställer dig tre bävrar som lyckligt dansar jenka på hyddans tak, eller helt enkelt kollar på den här videon: http://www.youtube.com/watch?v=Q8rkyux44vA 
Där har du Källström in action. Inte för att hemfalla åt vokal-och versalonani, men ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH. Söt.

Själv heter jag tyvärr inte Gunnar, och heller inte något annat festligt namn som Britt, Britt-Marie, Ann-Britt eller Britt-Britt. Jag fick nöja mig med ett enkelt "Sanne", när jag röd och skrikande krystades ut i den värmländska nattluften. ("Livet är så orättvist. Jag blir aldrig kung. Och du... kommer aldrig mer få se solen gå upp. Farväl.")

Jag gillar att arrangera och har pysslat lite med det tidigare, haft en egen liten festival och varit med och ordnat Karlstads Open Jam bland annat. Att kommer tillföra den här utbildningen kronisk tangentbordsdiarré torde vara tämligen uppenbart, sen hoppas jag kunna bidra med lite energi och veganrecept också. Fett coolt. Yeah. West side. Yo. Lol. Vad håller jag på med? Styckesbyte ombefalles!

Ja. Snart ska jag tillbaka ner till Ritz, för att försöka lära mig något vettigt om ljusteknik (alternativt utnyttjas som lampbärande fåntratt). Puh, de här snart två första veckorna har varit galna, men mycket trevliga. Vandring, sagostunder, afrikanska bybor, grymma föreläsningar, filmkvällar, pyssel och knåp, te, teckningslek med kommunpolitiker...och imorgon blire DJ-workshop ledd av Sanna "La Fleur" Engdahl, hur häftigt som helst! Får se hur Röda Korset-damen, Region Värmland-herren och de andra klarar av att snurra plattor. Ahaha, mina förväntningar är höööööga!

BLA BLA BLA BLA, och det med puckelrygg. Tjofaderullan på Bohmans vind, det här kommer bli ett galet år!

(blandband är den ultimata fildelningen.)


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0